Haha, nu jävlar skrattar vi svensk sjukvård i trynet, gav mig på vedhögen och var verkligen inte glad i hågen, där jag står vid vedkapen för att göra några mindre justeringar viker sig benet/höften och med full kraft dråsar jag med ”fel” sida rakt in i maskin, far i backen med ett brak. Nu kan man fundera över om jag är totalt väck i skallen som tycker att vi ska skratta sjukvården i ansiktet, men vi kommer till klarhet så småningom. Hur det nu var så blir jag liggande på backen med en fruktansvärd smärta, kommer till slut upp på fötter och till min förvåning känner jag att höften känns ganska skaplig, kan nu gå hyfsat och röra mig nästan fullt ut, visserligen smärtar det fortfarande och inte har jag full rörlighet, men va fan! Hade jag vetat detta igår hade jag bett nån av bröderna ge mig en rejäl Högerdojja på rätt ställe. Billigare och bättre än sjukan!

Det är så man funderar hur man är skapt, man lyckas hela sig själv med en perfekt kombination av våld och tjurskallighet, å inte fan har man någon våldsamt enorm utbildning heller, synd att vi har lagar mot kvacksalveri i det här landet, annars hade man ju kanske kunnat tjäna en peng på detta :-P

Sa jag förresten vedhelvetet är klart??

Trött som fan, inte sovit många minuter inatt, så fort ögonlocken dalat, har en skärande smärta uppenbarat sig, provat att med kuddar och täcke bäddat till så att kroppen inte skulle ändras när jag slappnade av, men det har inte funkat:(

Jävligt enerverande..
Nu ska jag göra ett nytt försök med vedhögen, önska mig lycka till!

Kom precis på en skrämmande tanke.. Nu när det tar en halv evighet att ta sig fram och åter på dass, va fan skulle man göra om man fick magsjuka? Fy fan, en tanke som får det att krypa i kroppen på en, samtidigt som man inte kan låta bli att skratta lite rått åt de stackare som eventuellt skulle råka hamna i situationen, så länge det inte är jag alltså!

Har helt apropå något helt annat kommit på att jag på slutet kommit på att jag blivit riktigt rask på tangentbordetJ och med den tanken, har jag kommit på nu ikväll, när jag inte riktigt är fri att sitta som jag vill, har jag blivit rätt hygglig på att skriva med bara EN hand också. Kanske ska se det som något positivt, vem vet..

Helt klart är ju att min sjuka humor är kvar i alla fall!