Har varit en tuff dag med stora, tunga tårar. Förstår inte varför det inte lättar någon gång. Visst  jag visste från början att det skulle bli tufft, men trodde knappast att jag fortfarande skulle gråta så här efter två månader. Det är ju verkligen inte jag, eller det har inte varit jag i alla fall. Kan fortfarande inte äta som vanligt, det går ibland 4 dagar innan jag får i mig något ätbart. Inte heller får jag sova om nätterna, sover ungefär 15 minuter, för att sedan vara vaken i 2 timmar, jävligt jobbigt. När jag sen är vaken, ja då är jag som en klimakteriekärring, svettas och fryser om vart annat, och den här tiden på året brukar det bara vara svettas för min del.

Fattar verkligen inte hur jag av alla människor hamnat i en situation där känslorna så fruktansvärt mycket ställer till det för både hjärta och hjärna. Visst vet jag att jag är en känslosam person, men jag har aldrig varit med om att jag låtit det ta över så starkt som nu utan har alltid kunnat binda det inom mig och inte visat utåt hur det är ställt i sinnet. Men nu när varken huvud eller kropp fungerar funderar man hur länge man kommer att orka. Kommer fortfarande blod med jämna mellan rum, både fram och bak, det är riktigt jobbigt kan jag avslöja. Kroppen är ett underligt fenomen, det kan man ju i allfall konstatera.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var ett tag sen man knåpade ner något här. Det är helt enkelt så att jag inte haft så mycket nytt att fundera över. Bara en massa gamla repriser, och behovet av att tjata har inte funnits..;P Skit samma, mer än så här blir det inte! Förutom att j...

Snacka om att livet kan vara som en berg och dalbana. Träffade hjärtat igår och det var hur mysigt som helst    och det var faktiskt på hennes initiativ. Jag tycker det fanns många positiva tecken, inte minst var hon kramig och "pussig" vilket kändes...

Måste skriva ett inlägg om sanning och osanning.  Måste säga att jag verkligen inte förstår mig på folk som ljuger. Visst alla har säkert dragit någon lögn, men det är inte det jag menar, utan de som ljuger om värre saker och mer ofta. Förstår dom in...

Något blev fel med mitt förra inlägg.. Det fattas en jävla massa text i det.. Det retar mig något fruktansvärt! Något jag försökte säga var att jag är den jag är, och de som känner mig kan bekräfta, och de som inte känner att det är värt att läg...

Måste säga att jag är ordentligt kluven. Vet inte vem eller vilka jag kan lita på. Eller, jag vet vilka jag kan lite på, men är inte helt säker på vilka jag INTE kan lita på. Vet heller inte säkert vilka som läser här, vilket gör att jag inte är helt...